Nyhetsbrev

En gång i månaden publicerar jag mitt nyhetsbrev, alltid med en inblick i författartillvaron, och dessutom med tips på bra TV, film, böcker, podcasts med mera (ja, det innehåller ju en del fotboll också, ett av mina stora intressen). Senaste nyhetsbrevet överst.

Vill du hellre ha nyhetsbrevet som mejl?
Klicka här och fyll i din mejladress.

Nyhetsbrev juni 2020

Vill du fira med mig?

Kära läsare!

Mitt (del)mål om 150 000 sålda böcker, som jag arbetat hårt för att uppnå, svischade förbi i sådan fart tidigare i våras att jag inte ens hann ta in det riktigt – men äntligen är det uppnått och nu vill jag fira! Att bjuda in till en fest där vi samlas fysiskt är ju inte att tänka på under pandemin – men fira ska vi ändå, bland annat genom en jubileumstävling där man kan vinna böcker och söta överraskningar! Tävlingen mejlas ut och alla som prenumererar på nyhetsbrevet kan vara med.
Teckna dig här.

Jag vill också passa på att säga ett stort och hjärtligt tack till alla som varit med så här långt och på olika sätt arbetat för mina böckers och mitt författarskaps bästa!

En annan sak att fira är att jag tilldelats ett treårigt arbetsstipendium av Sveriges Författarfond, vilket ger mig möjlighet att fortsätta att utveckla mitt berättande. Tack för alla gratulationer!

Om du undrar vad jag gör just nu och hur jag arbetar med grunden till nästa bok så har jag med stöd från Region Jämtland Härjedalen spelat in en liten film här i manusfabriken. Den kan du se här.

•

Måla staket? Rensa ogräs? Stänga ute grannarnas usla musiksmak?

Glöm inte att vårens avsnitt av podcasten Elin möter finns att lyssna på under tiden, överallt där poddar finns, till exempel här.

De senaste två avsnitten består bland annat av ett samtal med rockfotografen Lennart Jonasson och en säsongsfinal, där jag och Annelie Lanner drar lite nya streck mellan vårens möten.

Stort tack, vårens gäster och alla som lyssnat! Och ett extra stort tack till Annelie, som både som vän och producent gör podden till ett fantastiskt kul och spännande äventyr!

Vi är tillbaka till hösten (med högintressanta gäster på gång)! (Och tack för bilder på jazzbyxan, folk – nu har vi bevisat för Annelie att den funnits!)

•

Ägnar mig åt just nu:

Läser: I min trädgård vill jag vara Karin – en praktisk trädgårdsberättelse från Sundborn av Elisabeth Svalin Gunnarsson. Den bästa trädgårdsboken enligt mig, återkommande på mitt nattduksbord den här tiden på året, med både konkreta och vackra skisser på rabatter och odlingar, och dessutom byggtips för odlingslådor – som snickardotter står jag ju ständigt redo med skruvdragaren …

Lyssnar på: Denise Mina – svart som natten ska det vara, i de ljusa nätterna. Bra skotsk accent hos uppläsaren också. (Och så är det kanske läge att sätta tänderna i Thomas Petterssons bok Den osannolika mördaren: Skandiamannen och mordet på Olof Palme ännu en gång … Den är väldigt bra.)

Tittar på: Monty Dons Instagramkonto … och stenmurar. Besatt av stenmurar.

Noterar: Alldeles snart är mina två favoritlag igång för säsongen på riktigt, ÖFK och Offerdals IF:s damlag (som jag är mycket stolt sponsor för!) och … ja … vi hoppas väl på alldeles vanliga, ljuva segrar och lagom gruvliga besvikelser denna ovanliga fotbollssommar, då vi får heja på distans.

Glad sommar!

•

Maj 2020

Gråta till cricketen, fortsätta kämpa

Kära läsare,

Jag tänkte inte skriva något om Stora C, bara säga att det är bra berättelser som gör den här tiden uthärdlig. Också den här tiden, borde jag nog skriva. Det som lindrar, gör att man glömmer, att man minns, att man somnar, vaknar till: berättelserna.

Flera kvällar i rad har jag nu gråtit till australiensisk landslagscricket, till exempel. Och då är jag inte särskilt intresserad av eller kunnig inom cricket som sport (det är ju inte fotboll direkt …). Men dokumentärserien The Test (Amazon Prime Video), som tar avstamp i den stora, stygga sandpappersskandalen och nationalhjältarnas fall och sedan skildrar hur man på stapplande steg tar sig vidare – på planen och i livet – är så brutal och vacker att man inte kan låta bli att titta. Är man det minsta idrottsintresserad bör man se The Test – eller ja, samhällsintresserad eller intresserad av mänsklig dramatik eller …

Den som är idrottsintresserad bör inte heller missa senaste avsnittet av podcasten Elin möter, där jag träffar längdexperten Johanna Ojala, och pratar om sådant som motgångar, hennes tid som turnerande musiker och hur man hittar nya spår att ge järnet i.

I ett tidigare avsnitt möter jag frilansjournalisten och författaren Karin Wallén, som skrivit för resemagasinet Vagabond i tjugo år, och varit i nästan hela världen. Jag törs nästan inte tänka på hur mycket jag saknar resor just nu (bara det här med att sitta hemma i Bredbyn och titta på lägenheter i Dublin via Booking.com är som en hobby i sig för mig …) men förr eller senare ska vi väl ha brottat ner viruset och då får vi kanske se oss om i världen igen.

Podcasten Elin möter hittar du där poddar finns, som här, på Spotify.

•

I författartillvaron händer inte så mycket, mer än att jag arbetar vidare på min kommande bok. Vill du se vad jag och andra författare gör i sociala medier – kolla in den här listan, hos SelmaStories.

•

Herravälde är fortsatt på andra plats på Pockettopplistan hos Akademibokhandeln – tack alla ni som läser och tipsar om boken!

•

Ägnar mig åt just nu:

Läser: I researchsyfte har jag just läst om Leni Riefenstahl – filmskapare i tredje rikets tjänst, en utmärkt biografi av Jürgen Trimborn, som ställer intressanta frågor om hur långt en människa kan gå i att skapa en myt om sig själv och lyckas tro på den, och om konstnären verkligen går att skilja från verket när verket i högsta grad är en del av en diktaturs och terrorstats propaganda. Jag ska väl också läsa om något av Per Olov Enquist, nu när han gått ur tiden, kanske Livläkarens besök, som jag minns att jag tyckte var väldigt bra när den kom. Och sedan så har ju Elin Boardy precis släppt en ny roman också, Nätterna på Winterfeldtplatz, och Boardy ska man alltid låta ta med en ut på äventyr (snyggaste omslaget hittills i år har boken dessutom!).

Lyssnar på: I ett litet Graham Greene-maraton som jag ägnat mig åt fann jag The Third Man inte bara som ljudbok utan också som inspelad scenföreställning av LA. Theatre Works – strax över timmen lång och därmed rätt lagom för att uppleva The Third Man igen. (Castingkuriosa för oss gamla Fraiser-fans: Kelsey Grammer spelar huvudrollen Holly Martins här – och i rollen som Major Calloway hör vi John Mahoney, som alltså spelar Fraisers pappa i TV-serien! Lite förvirrande först, men det går över …). Finns hos Storytel.

Tittar på: Utöver The Test? Inte mycket – men flera har rekommenderat The Split på SVT Play, om skilsmässoadvokaten Hannah Stern, spelade av magnifika Nicola Walker, så den blir det härnäst.

Noterar: Hittade den här, en dagboksanteckning från 2011, två år innan jag debuterade. Glad att jag tog mig samman och skrev mig till ett annat liv, så småningom. Jag letade efter något annat i dagböckerna egentligen, en erfarenhet att låna till en scen i nästa roman, något från tidningstiden som känns som hundra år sedan nu. Ibland är researchen i ens egna gamla dagböcker mer givande än sökningar i andra arkiv. Och kampen fortsätter. Kampen för att få berätta historier och för att göra det så bra som möjligt. Inte gå och dra … 

•

April 2020:

Kära läsare,

Elin Olofsson här. Vi har alla underliga dagar just nu, oroliga stunder så väl som kanske (åtminstone väldigt försiktigt) hoppfulla och jag tänkte inte bidra till det massiva informationsflödet med att skriva mer än så, bara säga att vi ska igenom det här – tillsammans.

Herravälde har kommit ut som pocketbok.

Vill du hjälpa mig och berättelsen om Alice, Brita och Thomasine att nå så många som möjligt – tipsa gärna vänner och bekanta om boken, som nu finns i alla format: inbunden, pocket, e-bok och ljudbok. Och om du har möjlighet, stötta gärna din lokala bokhandel, som precis som många andra mindre företag har det stentufft just nu (en del har börjat med hemkörning/hemcykling, andra med färdigpackade pocketpåsar och liknande – kolla vad din lokala bokhandel erbjuder!).

Podcasten Elin möter har haft premiär och finns i två avsnitt än så länge:

Elin möter Ellen Sundberg (musiker)

Elin möter Lennart Jähkel

Länkarna ovan är till Spotify, men podcasten finns också på Podbean, Acast, Podcaster med flera. Härnäst väntar resejournalisten och världsresenären Karin Wallén och längdexperten Johanna Ojala (vi får se om jag kan lyckas övertala min producent Annelie Lanner om klippa bort min sista fråga om Vasaloppet …).

Ägnar mig åt just nu

(utöver det alla andra ägnar sig åt: presskonferensen kl 14, handla åt mina närmaste riskgrupper, tvätta händerna och så vidare …):

Lyssnar på: Jag pratar Herravälde, författaren som rovdjur och huruvida Anders Zorn var en porrgubbe eller urstark kvinnoskildrare i senaste avsnittet av Pocketpodden, med eminenta Lisa Tallroth.

Tittar på: Birka Folkhögskola har börjar livesända lunchkonserter på sin Facebooksida! Jag har redan käkat mackor till Patriks Combo och ätit trattkantarellrisotto till Stephanie Wendts och Katarina Åhléns klassiska konsert, och onsdag 8 april ser jag fram emot Ellen Sundbergs spelning.

Noterar: Stora delar av kultursektorn har det oerhört svårt i Coronatider, så om du har möjlighet så är tiden för att lägga pengar i gycklarnas hatt nu. Köp bandtröjor, teateraffischer och konst, betala så bra du bara kan för standup, musik, film och annat du tar del av på nätet … Ja, hitta ett smittfritt sätt. Både själen och livet kommer snart att eka eländigt tomt annars.

Kulturtips i Coronatider

Varje månad publicerar jag ett nyhetsbrev. Förutom en inblick i min författartillvaro innehåller nyhetsbrevet tips på sånt jag läser, lyssnar på och tittar på. Nu när en del av oss kommer att få tillbringa mer tid än väntat på hemmaplan för att minska effekten av Corona tänker jag att det kan vara värt att reprisera en del av tipsen. Vi är ju olika, en del fyller dygnen med nyhetsrapportering för tillfället, andra vill hellre stiga ur flödet och ägna sig åt något helt annat en stund, och kanske letar riktigt bra berättelser att engagera sig i, eller vill resa i tanken.

För den som letar läsning kommer här 20 boktips (de allra flesta från tidigare nyhetsbrev, men några är nya – och utan inbördes ordning)! Längre ner finns lyssningstips och tips på TV-serier jag gillar.

LÄSER – TILLBAKABLICKSLISTAN mars 2020

1. Löparna av Olga Tokarczuk – eftersom hon känns som den av de två senaste nobelpristagarna man vill läsa …
2. Dishonesty is the second best policy – and other rules to live by av min brittiske humorfavorit David Mitchell, som alltid är som roligast när han är som mest irriterad på samtiden.
3. Krokodilens vändkrets av Jona Elings Knutsson – en debutroman med ord som kosmonauthustru, krokodiler och klassamhällen på baksidan, ja den måste man sätta tänderna i.
4. The Sorrow of War av Bao Ninh, som handlar om en soldat som samlar ihop döda kroppar och samtidigt tänker tillbaka på Vietnamkriget.
5. Den stillsamme amerikanen av Graham Greene – en klassisk spionroman tackar man ju aldrig nej till.
6. Arvid – ett människoöde av Gunilla Johansson – i korta prosadikter skildras en människas hela liv, före och efter sammanbrottet, inom och utanför den psykiatriska vårdens väggar. Gunilla Johansson skriver med så lätt hand och ändå kramar den handen så hårt om hjärtat när boken är slut.
7. Allsvenskan enligt Lundh av Olof Lundh. Kunnigt, smart och journalistiskt rakryggat om allt från spelaraffärer, agenter och domare till spelmissbruk och supporterkultur. Olof Lundh gör också en utmärkt podcast.
8. Fröken Island av Audur Ava Ólafsdóttirs – om en ung kvinnas strävan efter frihet och konstnärskap.
9. Middagstimmen av Dörte Hansen – om byn som ett helt universum.
10. Jag vill sätta världen i rörelse: En biografi över Selma Lagerlöf av Anna-Karin Palm, ett praktverk som pulveriserar bilden av Lagerlöf som harmlös sagotantoch sätter ljus på den radikala, nyfikna, storslagna och framsynta människan och författaren hon egentligen var.
11. 50 Women Artists You Should Know av Christiane Weidemann köpte jag på Tate Modern i London senast jag var där. Den erbjuder en kort introduktion till femtio betydelsefulla kvinnliga konstnärer från 1500-talet till idag. Många känner jag till sedan tidigare, som Kahlo, O’Keeffe och Abramovic, men många är också nya för mig, som Anguissola som ska ha varit en av de främsta porträttmålarna under den italienska renässansen.
12. The Pursuit of Love av Nancy Mitford. Blev väldigt nyfiken på vad hon egentligen skrev efter att jag lyssnat på Laura Thompsons välskrivna biografi Take six girls: The Lives of the Mitford Sisters på Storytel. Systrarna Mitford fortsätter att fascinera, än i våra dagar …
13. Farmor och vår Herre av Hjalmar Bergman, som gavs ut första gången 1921, samma år som min roman ”Herravälde” utspelar sig. Psykologiskt högvilt!
14. Nu när Jila Mossaed sitter i Svenska Akademien är det väl hög tid att läsa om hennes diktsamling Jag föder rådjuret, som sett till omslaget sedan länge är en av de allra vackraste böckerna i min bokhylla.
15. Meningen med bin av biologen, biodlaren, författaren med mera Göran Bergengren, som jag lärde känna när vi var i London ihop och berättade om våra författarskap för översättare och förlag i Storbritannien. Bin, människor och världen – allt hänger ihop.
16. Maktspelerskan – Drottning Kristinas revolt av Erik Petersson. Spännande!
17. Hübenettes Bokhandel i Östersund har en retrohylla där man kan hitta äldre böcker – och där hittade jag en Bo Balderson som jag inte läst tidigare (eller åtminstone inte kommer ihåg att jag läst): Statsrådet i tiden. Min inre Balderson-älskande lille farbror kluckade förtjust (jo, för det är bara på utsidan jag är en … eeeh … kvinna i mina bästa år … kan vi väl kalla det. Men inuti är jag alltid farbrorn.)
18. Där rinner en älv genom Saivomuotka by av Pia Mariana Raattamaa Visén, som jag fått av Monica Gullman, bokälskare och läsexpert i Vängåvans bokhandel i Sundsvall. Landskapet, språket och släkten flätas ihop till en enda – oväntat sensuell och samtidigt karg – historia.
19. Sörjen som blev av Anna Takanen. Nära och berörande om ett finskt krigsbarn – Anna Takanens far Timo – och en dotter som vill förstå.
20. Den osannolika mördaren: Skandiamannen och mordet på Olof Palme av Thomas Pettersson – journalistiskt gediget och mycket väl berättat. Men om Pettersson är på rätt spår törs jag väl inte uttala mig om än så länge …

LYSSNAR PÅ – TILLBAKABLICKSLISTAN mars 2020

1. P3 Dokumentärs fem avsnitt om ”Familjen”, tonårsligan från Borlänge. Ypperlig journalistisk kvalitet, både vad gäller hantverket och historieberättandet. Finns i Sveriges Radios app och på www.sverigesradio.se.
2. Laura Thompsons biografi om Mitford-systrarna Take Six Girls: The Lives of the Mitford Sisters. Överträffade mina förväntningar med råge, eftersom Thompson är en skicklig författare som vågar komplicera berättelsen om de (ö)kända systrarna och undersöka mer på djupet hur bakgrund, klass, sexualitet, sammanhang och ideal präglade systrarna Mitfords högst olika liv. Om man inte är bekant med Mitfords sedan tidigare är mitt tips att man läser Cecilia Hagens bok om dem först, som en rapp och lättläst introduktion. (Finns där ljudböcker finns, tex BookBeat och Storytel, på engelska.)
3. Scotland’s Jesus av den brittiska humorscenens enfant terrible Frankie Boyle – en komiker som jag tycker bättre och bättre om, och som inte längre verkar drivas så mycket av att ständigt stiga över gränsen utan attackerar smartare (och roligare) än så. (Finns där ljudböcker finns, tex BookBeat och Storytel, på engelska.)
4. Podcasten The Dropout – om den en gång vansinnigt hajpade Silicon Valley-profilen Elizabeth Holmes och hennes företag Theranos stjärnbeströdda uppgång och brutala fall. Bra journalistik som också är väldigt skickligt berättad av Rebecca Jarvis och ABC Radio. (Finns där poddar finns, tex Podcaster.)
5. Podcasten Bokstavligt talat är litteraturpodden som Smålandspostens kulturredaktör Marie Magnusson står bakom – nu senast med författaren Anna-Karin Palm, om Selma Lagerlöf! (Finns där poddar finns, tex Podcaster.)
6. The Comedian’s Comedian Podcast med Stuart Goldsmith – en intervjupodd om och med komiker, om vad som får oss att skratta, gråta, gilla superdåliga skämt, fnissa mot vår vilja, kissa på oss, sluta oss som musslor, beröras och en massa annat … (Finns där poddar finns, tex Podcaster.)
7. Efter att ha turnerat i Skåne med feelgood-drottningen Åsa Hellberg i höstasrekommenderar jag gärna Välkommen till Flanagans till alla som vill drömma sig bort. Det här är första delen i en trilogi om ett hotell i London. (Finns där ljudböcker finns, tex BookBeat och Storytel, och också som tryckt bok, förstås!)
8. Podcasten Elin möter gör jag ihop med min kompis Annelie Lanner, men det är inte den enda podd hon är inblandad i – hon gör nämligen Snacka grönt också, där man kan få höra hur drönare minskar utsläppen inom renskötseln och om det möjligen kan bli öl av jämtländsk malt. Nyfiken? (Finns där poddar finns, tex Podcaster.)
9. The art of Asking – hur jag lärde mig släppa oron och be om hjälp, av en i mitt tycke mest intressanta konstnärerna just nu, Amanda Palmer, som är musik- och performanceartist med hela världen som arbetsfält, men som började som mänsklig staty på gatan. (Finns där ljudböcker finns, tex BookBeat och Storytel, och också som tryckt bok, förstås!)
10. Återstoden av dagen av Kazou Ishiguro – eftersom det är en av världens bästa romaner (jag är ständigt en smula förälskad i butlern – och träbocken – Stevens), och som ljudbok på svenska står skådespelaren Reine Brynolfsson för en väldigt fin uppläsning. (Finns där ljudböcker finns, tex BookBeat och Storytel, och också som tryckt bok, förstås, i flera olika utgåvor!)

Två extra tips:

• I Sveriges radios app (och via sajten www.sverigesradio.se) finns ju det mesta – till exempel tidigare års sommarpratare!

• Det går att kostnadsfritt ladda ner BBC Radio iPlayer och ta del av BBC:s enorma radioutbud (och öva sin engelska samtidig, om man vill det). Fantastiska dokumentärer om allt i hela världen, och en fantastisk samling humorserier med alla de bästa brittiska komikerna.

TITTAR PÅ – TILLBAKABLICKSLISTAN mars 2020

1. Phoebe Waller Brigdes Fleabag är kul, snygg och smart redan i första säsongen, men det är i andra säsongen som hon tar sin skapelse till nya höjder och visar oss det usla och det fula, stundtals till och med vedervärdiga i att vara människa – och samtidigt ger oss en av de allra vackraste kärlekshistorierna på länge (en sådan här kollektiv förälskelse i en präst har vi väl inte sett sedan Törnfåglarna? Och vilken prestation (prästation?) av Andrew Scott, annars kanske mest känd som Moriarty i den nutida versionen av Sherlock!). Finns hos Amazon Prime Video.
2. Succession – som Jesse Armstrong ligger bakom, och som jag gillat som manusförfattare ända sedan han och Sam Bain skrev Peep Show ihop – är ännu svartare än Fleabag och fullspäckad av intrigtrådar när maktkampen i och runt familjen Roy, som äger ett internationellt medieimperium, är i full sving. Bländande manus, ypperligt skådespeleri och en sista scen som stannar kvar i en i flera dagar … Finns hos HBO.
3. Peaky Blinders – Finns i fem säsonger redan, och det kan kanske aldrig bli så bra och tragiskt och så blödande vackert som den första säsongen – men det är fortfarande väldigt bra. Och skådespelarna är några av världens bästa, inte minst Cillian Murphy och Helen McCrory. Finns hos Netflix och C More.
4. Collateral – fantastiska skådespelare, som till exempel Nicola Walker och Carey Mulligan. Finns hos Netflix.
5. Derry Girls – rappt, kul och rart om ett tjejgäng i det tidiga 90-talets Derry på Nordirland, i skuggan av ”The Troubles”. Och musiken! TV-serien har fått mig att återupptäcka The Cranberries, spela deras Dreams en miljon gånger på Spotify och gråta hejdlöst åt den sista scenen i första säsongens sista avsnitt (samt ägna Dolores O’Riordan, som tråkigt nog avled 2018, många varma tankar. En sådan unik röst hon hade, med en alldeles egen blandning av smärta och styrka). Finns hos Netflix.

Mars 2020:
Rebeller, folksagor och kulturtantskroppar – snart kommer podcasten Elin möter!

En rolig nyhet: Snart har podcasten Elin möter premiär!

Där möter jag i varje avsnitt min vän, producent, chefspiska och allmänna uppstyrare Annelie Lanner, och dessutom minst en gäst till!

I första avsnittet får vi träffa musikern och låtskrivaren Ellen Sundberg, som efter en större framgångsvåg valde att bryta med skivbolag och bokare, och gå sin egen väg. Ellen Sundberg är också den som skapat intromusiken till Elin möter, vilket jag och Annelie är otroligt stolta och tacksamma över!

Under vårsäsongen får vi dessutom träffa skådespelaren Lennart Jähkel, världsresenären Karin Wallén, längdexperten Johanna Ojala och flera andra spännande gäster!

Dessutom reder jag och Annelie ut vilken del av våra kulturtantskroppar vi flexar för tillfället samt avslöjar vilka berättelser som engagerar oss allra mest och en hel del annat …

Här kan du lyssna på ett litet smakprov: https://elinmoter.podbean.com/

Ägnar mig åt just nu – fast den här gången med Annelies bästa tips!

Här brukar jag i varje nyhetsbrev berätta vad jag lägger tid och lust på för tillfället – men den här gången har jag lånat ut den här delen av nyhetsbrevet till min poddkamrat Annelie Lanner (på bilden här ovanför), så att ni som inte känner henne sedan tidigare ska få lite kläm på vem hon är, genom hennes bästa tips!

Läser:
Har just avslutat Rävlystnad av Solveig Vidarsdotter. Detta är hennes tredje bok och den utspelar sig i Norra Jämtland, precis som de två tidigare. Egentligen har jag blivit lite för harig för deckare, men den här boken kan jag läsa för att få hänga lite med huvudpersonen och polisen Ingrid Kvarnberg, som jag har kommit att betrakta som en av mina nära vänner samt njuta av vinterbeskrivningarna av en liten skidort.

Att kombinera en litterär skidsemester i Norra Jämtland med en tur till Monterey i Kalifornien tillsammans med John Steinbeck och Riddarna kring Dannys bord tycker jag är perfekt. Detta är en liten pärla om ett gäng obekymrade människor som inte tar livet på så stort allvar. Att dessutom läsa en bok som finns i bibliotekets magasin och kunna se att den varit på tur till Hosjöbottnarna, Strömsnäs och Järpen ger ju en vink om bokens egen berättelse.

Lyssnar på:
Eftersom jag på senare tid funderar mycket kring poddproduktion så lyssnar jag nu nästan maniskt på Elis James and John Robins. En briljant podcast på så många sätt.

Denna kombineras med fördel med den norska Skisporet som bjuder på initierade och intressanta intervjuer med norska idrottare.

Tittar på:
Svenska idrottare kan man också kolla på i Vinterstudion, inte minst för att hitta motivationen att ta sig en egen tur i spåret.
Jag har återigen sett alla avsnitt av Downton Abbey, en helt otrolig serie med så många bottnar, fantastiska klänningar och underbara kommentarer från Maggie Smiths Lady Violet. Anglofilen i mig har också börjat se om Call the Midwife, om barnmorskorna i klostret i Londons East End på 1950-talet. Vilka berättelser!

Noterar:
Att det inte är lätt att både hålla på ÖFK och Manchester City nuförtiden. Det verkar betyda att man själv också är en skurk – ur ett ekonomiskt perspektiv…

Att jag verkar kunna bli riktigt trendig en gång i mitt liv eftersom gröt nu verkar vara på gång och Borgmästargården i Falkenberg verkar vara stället att äta gröt: https://sarabakar.se/2019/05/18/tildas-silvergrot/
(Havregrynsgröt bestående av 1 dl havregryn, en nypa salt och 2,5 dl vatten med hemkokt äppelmos och mjölk är min favorit.)

Januari 2020:
Hästhuvuden och hetaste prästen sedan Törnfåglarna

Kära läsare,

Elin Olofsson här, med 2020:s första nyhetsbrev. Och med ögonen nygråtet glansiga och samtidigt med en misstänksam blick över axeln, för att se vem som ska hugga mig i ryggen härnäst … För det är ju så man blir, av det gångna årets allra bästa TV-sagor: Fleabag och Succession.

Javisst, jag har proppat i mig – och är helt överens med Golden Globe-utdelarna och övrigt prisfolk: alla utmärkelser ditåt!

Phoebe Waller Brigdes Fleabag är kul, snygg och smart redan i första säsongen, men det är i andra säsongen som hon tar sin skapelse till nya höjder och visar oss det usla och det fula, stundtals till och med vedervärdiga i att vara människa – och samtidigt ger oss en av de allra vackraste kärlekshistorierna på länge (en sådan här kollektiv förälskelse i en präst har vi väl inte sett sedan Törnfåglarna? Och vilken prestation (prästation?) av Andrew Scott, annars kanske mest känd som Moriarty i den nutida versionen av Sherlock!).

Succession – som Jesse Armstrong ligger bakom, och som jag gillat som manusförfattare ända sedan han och Sam Bain skrev Peep Show ihop – är ännu svartare än Fleabag och fullspäckad av intrigtrådar när maktkampen i och runt familjen Roy, som äger ett internationellt medieimperium, är i full sving. Bländande manus, ypperligt skådespeleri och en sista scen som stannar kvar i en i flera dagar …

Jag såg nyligen om alla tre Gudfadern-filmerna också – två dunkla mästerverk och ett … hm … halvtaffligt drama? Eller en parodi på de tidigare två? Men det finns förstås en gräns för hur mycket det går att kräma ur en och samma färgtub. Jag såg också Paddington 2 för första gången: vem visste att det fanns så mycket krut i Hugh Grant?

En och annan har försökt dödförklara fiktionen de senaste åren. Argumentationen har bestått av sådant som att kvinnor lyssnar på ”true crime”-poddar dygnet runt, män läser bara biografier, streamingtjänsterna fylls av dokumentärer och faktaböcker toppar bokförsäljningslistorna, ja att allt som berättas idag måste ”bygga på en verklig historia” och vara sanning. Sanning som i fakta och i det som bevisligen har hänt.

Fast för min egen del – även om jag också lyssnar på brottspoddar ibland, ser dokumentärer och läser både faktaböcker och biografier – är längtan efter den storslagna, brutala, mörka vuxensagan alltid större än suget efter ännu mera verklighet.

Ja, jag föredrar ett blodigt hästhuvud (eller en tvivlande präst … eller en marmeladkladdig björn …) bredvid mig i sängen de här mörka januarinätterna framför vilken faktabaserad historia som helst.

Det är ju där den finns, tycker jag, den riktiga sanningen, sanningen om vilka vi är som människor och hur vi blivit som vi blivit.

Det är väl därför jag skriver fiktion själv: där är allting verkligare än i verkligheten (och så får man ju hitta på, lägga till och dra ifrån och ljuga och få folk att säga mycket smartare, roligare saker än i livet utanför manusbunten också!).

Så nu ska jag väl ila tillbaka till den värld (det vill säga nästa bok) som jag snickrar på för tillfället …

•

Bokrecensenten Jenny Lindh tipsade om Herravälde i TV4:s Nyhetsmorgon strax före jul och boken tog sig också in på bokrecensenten Ingalill Mosanders lista över 2019 års guldkorn i Aftonbladet. Dessutom fanns den med på många bokinstagrammares/bokbloggares årsbästalistor, vilket gör mig otroligt glad och tacksam – tack för det, alla läsare!

HALLSBERG: Just nu kan du läsa och diskutera Herravälde i Hallbergs biblioteks bokcirkel och onsdag 12 februari kommer jag dit för att berätta mer om boken och mitt författarskap! Flera författarframträdanden väntar under våren – jag återkommer med datum och detaljer!

Ägnar mig åt just nu

Här kommer mina bästa tips för januari månad.

Läser: Löparna av Olga Tokarczuk – eftersom hon känns som den av de två senaste nobelpristagarna man vill läsa …
Dishonesty is the second best policy – and other rules to live by av min brittiske humorfavorit David Mitchell, som alltid är som roligast när han är som mest irriterad på samtiden.
Krokodilens vändkrets av Jona Elings Knutsson – en debutroman med ord som kosmonauthustru, krokodiler och klassamhällen på baksidan, ja den måste man sätta tänderna i.

Lyssnar på: Podcasten The Dropout – om den en gång vansinnigt hajpade Silicon Valley-profilen Elizabeth Holmes och hennes företag Theranos stjärnbeströdda uppgång och brutala fall. Bra journalistik som också är väldigt skickligt berättad av Rebecca Jarvis och ABC Radio.

Tittar på: När Östersundsfavoriten Graham Potter tog över som tränare för Brighton & Hove Albion återvände mitt intresse för Premier League-fotbollen, efter flera års frånvaro, och det är som att komma hem. Det var här mitt fotbollsintresse en gång började, med Tipsextra på lördagarna, på den tiden som SVT(!) hade rättigheterna till Premier League (japp, det låter som om jag är hundra år gammal) med Ingvar Oldsberg (hm …) som programledare och den där gullige farbrorn (alla män över typ 16 år är farbröder när man själv är ett barn) som bisittare, som uttalade Arsenal som om betoningen låg på sista stavelsen (på skoj!).

Noterar: Och så säger de att fiktionen är död, som sagt … https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2019/dec/13/my-life-in-sex-woman-who-fancies-moomins